Framföranden

Klicka på länkarna för mer information.

2017-11-04 Hong Kong
Double Bass Concerto No. 1

2017-11-23 Melbourne
Ich denke Dein...

2017-11-25 Melbourne
Ich denke Dein...

2017-11-28 Stockholm
Suite Fantastique

2017-12-10 Amsterdam
Carillon

2017-12-17 Vienna 1:2
Garden of Devotion

2017-12-17 Vienna 2:2
Garden of Devotion

2018-01-18 Kristiansand
Poem for Orchestra No. 1

2018-02-01 Katowice
Bridge - Trumpet Concerto No. 1

2018-02-01 Polish Radio Live Broadcasting
Bridge - Trumpet Concerto No. 1

2018-02-14 Malmö
Shimmering Islands

2018-02-15 Malmö
Shimmering Islands

2018-02-15 Palma de Mallorca
Ich denke Dein...

2018-02-24 Giresta
Suite Fantastique

2018-03-02 Växjö
Airy Flight

2018-03-03 Tingsryd
Airy Flight

2018-03-04 Hultsfred
Airy Flight

2018-03-11 Dalby
Lukaspassionen

2018-04-04 Arboga
Tidig gryning

2018-04-05 Västerås
Tidig gryning

2018-04-07 Södertälje
Tidig gryning

2018-04-08 Örebro
Tidig gryning

2018-04-13 Vänersborg
Suite Fantastique

2018-05-23 Stockholm
Ich denke Dein...

2018-05-24 Stockholm
Ich denke Dein...

2018-06-18 Amsterdam
Garden of Devotion
CD recording, Challenge Classics

2018-06-18 Amsterdam
To the Shadow of Reality
CD recording, Challenge Classics

2018-06-18 Amsterdam
Kalliope
CD recording, Challenge Classics

2018-06-18 Amsterdam
A. S. in Memoriam
CD recording, Challenge Classics

2018-06-21 Kaiserslauten (10.00)
Double Bass Concerto No. 1

2018-06-21 Kaiserslauten (13.00)
Double Bass Concerto No. 1

2018-06-22 Dillingen
Double Bass Concerto No. 1

2018-06-30 Zürich
Arrangement on Songs by Alexander von Zemlinsky

2018-07-03 Zürich
Arrangement on Songs by Alexander von Zemlinsky

2018-09-16 Lerum
Tidig gryning

2018-09-23 Växjö
Tidig gryning

2018-11-28 Zürich
Arrangement on Songs by Franz Berwald

2018-11-29 Zürich
Arrangement on Songs by Franz Berwald

2018-11-30 Zürich
Arrangement on Songs by Franz Berwald

2018-12-16 Helsingborg
Arrangement on Songs by Franz Berwald

2019-01-17 Malmö
Opening Sounds

2019-01-19 Malmö
Opening Sounds

2019-02-05 Malmö
To the Shadow of Reality

2019-05-10 Estonia
Ich denke Dein...

2019-05-11 Estonia
Ich denke Dein...

2019-05-12 Estonia
Ich denke Dein...

2019-06-13/14? Winterthur
A. S. in Memoriam

2019-06-13/14? Winterthur
Arrangement on Songs by Alexander von Zemlinsky

2019-09-05 Malmö
New piece (semi staged)

2019-09-06 Malmö
New piece (semi staged)

2019-09-07 Malmö
New piece (semi staged)

2019-10-25 Växjö
Till skuggan av en verklighet

2019-10-25 Växjö
Arrangement on Infelice by Felix Mendelssohn

2019-10-26 ??
Till skuggan av en verklighet

2019-10-26 ??
Arrangement on Infelice by Felix Mendelssohn

2019-10-27 ??
Till skuggan av en verklighet

2019-10-27 ??
Arrangement on Infelice by Felix Mendelssohn

2020-09 Stockholm
Amy Foster


Ongoing Work

A concert opener - HSO co-commission. World premiere 2017-05-18 with the Helsingborg Symphony Orchestra under the baton of Stefan Solyom at Helsingborg concert hall.


Att bejaka intuitionen

Det var inte länge sedan det var omöjligt för en tonsättare i Sverige att ha sin huvudsakliga verksamhet utanför Stockholm. Det var i huvudstaden Sveriges musikliv fanns och "landsorten" återspeglade detta. Först under 1900-talets sista decennier började denna bild förändras. Detta mycket tack vare de högre kompositionsutbildningar som växte fram vid musikhögskolorna runt om i landet. Här var Musikhögskolan i Malmö tidigast ute och Rolf Martinsson tillhör den första generationen tonsättare som både utbildats och fortsatt verka i Malmö.

Under studietiden vid Musikhögskolan kom Martinsson i kontakt med ett flertal både svenska och internationella lärare ur olika generationer och med varierande estetisk inriktning. Konkret musikaliskt möter man dock knappast något direkt inflytande från dessa lärare. Allra viktigast för hans rent musikaliska utveckling vid denna tid, såväl som senare, var intensiva självstudier. Vikten av dessa kan inte nog framhållas. Att på egen hand, genom skivlyssning, konsertbesök och djupgående partiturstudier fördjupa sig i klassiska verk eller att ingående ta del av nutida kompositionstekniker är mycket kännetecknande för honom. Betydelsefull var också den grupp, FUTIM - Föreningen Unga Tonsättare i Malmö - som skapades av kompositionsintresserade i början av 80-talet och bakom vilken Martinsson var en av de drivande krafterna. Här frodades inte minst en entreprenörsanda som snabbt ledde till att gruppen väckte uppmärksamhet och att ett för framtiden viktigt kontaktnät med det professionella musiklivet skapades.

Träd och åker i skymning

Foto: Emelie Martinsson

Martinssons musikaliska rötter hittar man i stor utsträckning i det tidiga 1900-talets musik. Den franska koloriten och impressionistiska harmoniken, framför allt i Ravels tappning, var något som fick genomslag i hans tidigaste produktion, till exempel redan i hans första orkesterverk Impression. Senare kom andra wienskolans musik, och då framför allt Alban Bergs och den tidige Schönbergs stil, att utöva stort inflytande på hans skapande. Det ledde successivt till ett mer tillspetsat tonspråk, med kärvare klanger och friare behandling av tonaliteten. Bland andra tonsättare som påverkat Martinssons musik kan nämnas Witold Lutoslawski, med sin nya orkesterbehandling och tekniker att skikta harmoniken. Men i grunden har Martinsson ändå alltid förhållit sig kritisk till allt för starkt dominerande förebilder och gått sin egen stilistiska väg. Inte minst under 1990-talet genomgick han, menar han själv, något av en befrielseprocess från förebilder. Nu började han bejaka det personliga uttrycket i större utsträckning än tidigare, med återerövring av både tonalitet och stora orkesterformer som följd. Resultatet har blivit en musik som är en slagkraftig kombination av högt driven hantverksskicklighet i förening med ett starkt personligt, uttrycksladdat tonspråk, som visat sig ha mycket stor attraktionskraft på både musiker och publik.

Martinsson är i sitt förhållningssätt till skapande inte en systembyggare. Snarare tilltalas han av öppna och intuitiva arbetsmetoder. Det gehörsbaserade ligger honom närmare än det konstruktivistiska. Det hindrar inte att musiken är tydlig och välformulerad, men kanske detta mer handlar om klart genomtänkta strategier än låst konstruktion - han var i sin ungdom en mycket framgångsrik schackspelare och menar själv att detta sätt att tänka också påverkat hans komponerande. Det är väl också därför Alban Bergs musik, med dess mer öppna och pluralistiska förhållningssätt, ligger honom varmare om hjärtat än exempelvis Weberns slutnare värld.

Martinssons stora kunnande har också gjort honom till en synnerligen eftertraktad och uppskattad pedagog. Sedan mitten av 1980-talet undervisar han i komposition vid Musikhögskolan i Malmö och sedan 2006 är han också professor vid institutionen. I stor utsträckning har han varit med om att bygga upp och utveckla verksamheten, inte minst genom att skapa ett levande nätverk mellan kompositionsutbildningen och det professionella musiklivet. Han har även blivit en mycket uppskattad och alltmer efterfrågad gästlärare och har hållit i seminarier och mästarklasser på flera håll i Skandinavien och runt om i Europa.

Vid mitten av 1990-talet började Martinsson intressera sig för den stora orkestern som medium och dess uttrycksmöjligheter. Resultatet blev Dreams - Symphonic Scenes (1995), ett beställningsverk från Malmö SymfoniOrkester. Det är ett nyckelverk i hans produktion. Här finner man flera av de drag som senare kommer att bli framträdande och utvecklas vidare i de stora solokonserterna. Redan i styckets öppning presenteras antydningsvis flera av verkets centrala byggstenar. Det lyssnaren därefter möter, när så att säga spelplanen är presenterad, är en musik med rikt sammansatt harmonik som omfattar hela den tonala paletten, som rör sig i ett spektrum från treklanger till atonalitet, och klangvärldar som å ena sidan kan torna upp sig i våldsamma, dissonanta kulminationer och å andra sidan mynna ut i stillsamma lyriska partier. Här finns också den ensatsiga formprincipen med omväxlande snabba och långsamma partier och musiken har en tydligt stämningsskapande och berättande karaktär. Framgången med detta verk hos både publik och musiker gjorde att Malmö SymfoniOrkester knöt Martinsson till sig som hustonsättare under några år med flera beställningar och framföranden som följd.

Christian Lindberg spelar solo i Trombone Concerto No. 1 i Musikverein i Wien

Foto: Kristina Fryklöf

Men det som kanske främst satt Martinsson på den internationella musikaliska kartan under de senaste åren är hans serie av solokonserter. Först ut var trumpetkonserten Bridge (1998), skriven för Håkan Hardenberger: sällan har ett uruppförande skapat ett sådant entusiastiskt publikjubel! Inte minst den stora finalruschen med dess våldsamma energiurladdning och där solisten hela tiden pressas mot nya höjder, får sägas sakna motstycke i svensk musik. Hardenberger har nu med stor framgång turnerat världen över med konserten. Musiken växte fram i ett mycket nära samarbete med solisten. Martinsson säger själv att "Håkan Hardenbergers musikalitet, hans rika färgpalett och instrumentala virtuositet var en stor inspirationskälla när jag skrev solostämman". Denna arbetsmetod, att låta verket växa fram i ett nära samarbete med musikern verket skrivs för, har tonsättaren använt sig av också i de efterföljande konserterna. Detta handlar inte bara om ett samarbete kring rent speltekniska frågor. Han strävar djupare än så och vill också på ett personligt plan skapa en relation mellan musiken och musikern.

Under hösten var det dags för uruppförandet av flöjtkonserten som fått det poetiskt klingande tillnamnet Shimmering Blue. Här använder Martinsson bland annat en ny, spännande instrumentteknisk uppfinning, skapad av flöjtisten Magnus Båge, som öppnar möjligheten till ett avancerat glissandospel. "Shimmering Blue syftar på en skimrande och genom hela verket föränderlig klangfärg som jag försökt skapa och hålla levande genom ständig variation och genom ett omfattande detaljarbete i instrumentationen av verket," skriver tonsättaren i en kommentar till verket. Orkestern är betydligt mindre än i de tidigare konserterna och verket har därför en mer kammarmusikalisk prägel. Det är ett verk som väcker associationerna till en "nordisk ton", hur odefinierbart än detta begrepp är. Det är inte utan att tankarna redan i styckets öppning, med dess öppna klanger, går till tonmålande naturlyrik i Sibelius´ efterföljd. När sedan flöjten träder in i klanglandskapet, är det inte som om en nutida ättling till Debussys Syrinx satts i nordiskt gryningsljus?

Martinsson har också skrivit två konserter för stråkinstrument, en för cello, och en för violin. De är sinsemellan mycket olika. Medan violinkonserten kan uppfattas mer som en utveckling av flöjtkonsertens stil så är den tidigare stråkkonserten, för cello, mer massiv.

I cellokonserten lyfter Martinsson fram instrumentets rika uttrycksmöjligheter, allt från romantiska kantilenor till virtuos frenesi, mot en bakgrund av stor orkester. I violinkonserten möter man istället en kammarmusikalisk och bitvis spröd orkestersats som understödjer violinens mjuka, lyriska linjer. Kanske finns här också en större materialkoncentration vilken, precis som i instrumentationen, mer handlar om att ta bort och fokusera än att lägga till.

Under festivalen kommer Kungliga Filharmonikernas nya beställningsverk, Konsert för orkester, att uruppföras. Här har tonsättaren återigen fått möjlighet att använda sig av den riktigt stora orkestern. På samma sätt som festivalen är en sammanfattning av Martinssons skapande hittills så vill han i detta verk passa på att göra en egen återblick och bokslut över sin tidigare produktion. Verket bygger på både associationer till och direkta citat ur tidigare verk. Det blir ett musikaliskt kalejdoskop skapat av gamla tankar och idéer som här får möjlighet att utvecklas i nya riktningar.

Efterfrågan på ny musik av Rolf Martinsson tycks hela tiden öka. Det verkar nästan råda köbildning framför hans skrivarlya, inte minst av solister som önskar nya solokonserter. Är det något man kan vara säker på, är det att Martinssons kalender inte kommer att vara tom på länge!