Framföranden

Klicka på länkarna för mer information.

2017-11-04 Hong Kong
Double Bass Concerto No. 1

2017-11-23 Melbourne
Ich denke Dein...

2017-11-25 Melbourne
Ich denke Dein...

2017-11-28 Stockholm
Suite Fantastique

2017-12-10 Amsterdam
Carillon

2017-12-17 Vienna 1:2
Garden of Devotion

2017-12-17 Vienna 2:2
Garden of Devotion

2018-01-18 Kristiansand
Poem for Orchestra No. 1

2018-02-01 Katowice
Bridge - Trumpet Concerto No. 1

2018-02-01 Polish Radio Live Broadcasting
Bridge - Trumpet Concerto No. 1

2018-02-14 Malmö
Shimmering Islands

2018-02-15 Malmö
Shimmering Islands

2018-02-15 Palma de Mallorca
Ich denke Dein...

2018-02-24 Giresta
Suite Fantastique

2018-03-02 Växjö
Airy Flight

2018-03-03 Tingsryd
Airy Flight

2018-03-04 Hultsfred
Airy Flight

2018-03-11 Dalby
Lukaspassionen

2018-04-04 Arboga
Tidig gryning

2018-04-05 Västerås
Tidig gryning

2018-04-07 Södertälje
Tidig gryning

2018-04-08 Örebro
Tidig gryning

2018-04-13 Vänersborg
Suite Fantastique

2018-05-23 Stockholm
Ich denke Dein...

2018-05-24 Stockholm
Ich denke Dein...

2018-06-18 Amsterdam
Garden of Devotion
CD recording, Challenge Classics

2018-06-18 Amsterdam
To the Shadow of Reality
CD recording, Challenge Classics

2018-06-18 Amsterdam
Kalliope
CD recording, Challenge Classics

2018-06-18 Amsterdam
A. S. in Memoriam
CD recording, Challenge Classics

2018-06-21 Kaiserslauten (10.00)
Double Bass Concerto No. 1

2018-06-21 Kaiserslauten (13.00)
Double Bass Concerto No. 1

2018-06-22 Dillingen
Double Bass Concerto No. 1

2018-06-30 Zürich
Arrangement on Songs by Alexander von Zemlinsky

2018-07-03 Zürich
Arrangement on Songs by Alexander von Zemlinsky

2018-09-16 Lerum
Tidig gryning

2018-09-23 Växjö
Tidig gryning

2018-11-28 Zürich
Arrangement on Songs by Franz Berwald

2018-11-29 Zürich
Arrangement on Songs by Franz Berwald

2018-11-30 Zürich
Arrangement on Songs by Franz Berwald

2018-12-16 Helsingborg
Arrangement on Songs by Franz Berwald

2019-01-17 Malmö
Opening Sounds

2019-01-19 Malmö
Opening Sounds

2019-02-05 Malmö
To the Shadow of Reality

2019-05-10 Estonia
Ich denke Dein...

2019-05-11 Estonia
Ich denke Dein...

2019-05-12 Estonia
Ich denke Dein...

2019-06-13/14? Winterthur
A. S. in Memoriam

2019-06-13/14? Winterthur
Arrangement on Songs by Alexander von Zemlinsky

2019-09-05 Malmö
New piece (semi staged)

2019-09-06 Malmö
New piece (semi staged)

2019-09-07 Malmö
New piece (semi staged)

2019-10-25 Växjö
Till skuggan av en verklighet

2019-10-25 Växjö
Arrangement on Infelice by Felix Mendelssohn

2019-10-26 ??
Till skuggan av en verklighet

2019-10-26 ??
Arrangement on Infelice by Felix Mendelssohn

2019-10-27 ??
Till skuggan av en verklighet

2019-10-27 ??
Arrangement on Infelice by Felix Mendelssohn

2020-09 Stockholm
Amy Foster


Ongoing Work

A concert opener - HSO co-commission. World premiere 2017-05-18 with the Helsingborg Symphony Orchestra under the baton of Stefan Solyom at Helsingborg concert hall.


Två tonsättare med öra för harmoni

av Bo Löfvendahl, SvD, 2008-11-06

SAMTIDA Kimmo Hakola från Helsingfors och Rolf Martinsson från Limhamn håller på att lära sig varandras musik, och nu får även Konserthuspubliken i Stockholm chansen att göra det. De samsas i årets tonsättarfestival, som börjar i dag.

Fakta - De två tonsättarna

Kimmo Hakola
Född: 27 juli 1958.
Utbildad vid Sibelius-Akademien i Helsingfors. Tonsättare, dirigent och pianist. Konstnärlig ledare för festivalen Musica Nova i Finland 1996-2006.

Rolf Martinsson
Född: den 1 maj 1956.
Utbildad vid Musikhögskolan i Malmö. Numera professor i komposition och klassisk arrangering där.

Festivalen på Konserthuset

Tonsättarfestivalen pågår 6-15 november. Vid kvällens invigningskonsert spelar Kungliga Filharmonikerna ett beställningsverk av vardera kompositören samt Martinssons trombonkonsert och ytterligare ett stycke av Hakola. Dirigent är Sakari Oramo och trombonist Christian Lindberg. Senare medverkar även Norrköpings Symfoniorkester och Gävle Symfoniorkester samt flera kammarmusikensembler och solister som klarinettisten Kari Kriikku och trumpetaren Håkan Hardenberger. Festivalen innehåller över 30 verk.

Kärlek till symfoniorkestern har Konserthuset satt som rubrik på dubbelfestivalen. Det kan nog bägge skriva under på, men har de något annat gemensamt? Den som vet mest om det är nog Kimmo Hakola, som den senaste månaden ägnat en hel del tid åt festivalkamraten. Han dirigerar nämligen även en del av Rolf Martinssons musik.

- Jag känner mig hemma med den. Och det är mycket viktigt att en dirigent känner sig hemma i den musik han ska dirigera. Jag har lätt att förstå vad han har skrivit, vi har något likartat i vår energi. Något direkt, något som driver framåt. Sedan hör vi till samma generation. Och ingen av oss ligger i världstoppen… Säger Kimmo Hakola blygsamt, efter en av repetitionerna.

Han har en stark upplevelse av att han hör hemma i ett musikhistoriskt sammanhang, att han bidrar till ett globalt, kollektivt minne. Och han tror på vad han kallar musikens genetik:

- Det finns ingen skillnad mellan mig och Beethoven. Jag har studerat honom och känner att jag ingår i samma tradition. En tonsättare som John Cage avsäger sig traditionen och tittar bara framåt, men sådan är inte jag. Carl Philipp Emanuel Bach är viktig för mig, liksom Mozart, Beethoven och Brahms. Jag tar fram partituren och lever hela dagen med till exempel Bruckners sjua. Då lär jag varje dag något nytt.

Ett av Kimmo Hakolas mest kända verk är klarinettkonserten, som han skrivit till den virtuose finländske instrumentalisten Kari Kriiku. Delvis ligger konserten nära popmusikens stil, säger han, och sista satsen består av klezmermusik som ska påminna om ett festligt judiskt bröllop. Men det finns också partier av skönhet med koppling till Mozarts klarinettkonsert.

- Det är postserialistisk musik som öppnar dörren till något vackert, kanske en vacker trädgård? Kimmo Hakolas eget instrument som barn var först violin, men han längtade hela tiden efter att kunna åstadkomma harmonier och då blev det piano.

- Jag började komponera som mycket ung, skrev egna noter i stället för att spela andras etyder. Jag ville alltid göra något annat! Redan vid 13-14 års ålder hade jag privata lärare i teori och kontrapunkt.

Visste du också då att du ville bli kompositör?

- Hm. Pappa ville att jag skulle ha ett tekniskt yrke, så jag sade att jag ville bli sjökapten. För mormor berättade jag att jag ville leva på att vara tonsättare men jag tordes inte berätta det för föräldrarna.

Så småningom blev det i alla fall konservatoriet i Helsingfors, där han efter ett tag också studerade dirigering, även om det inte var meningen från början, bland annat för Jorma Panula.

- När man komponerar är man hela tiden ensam. I dialog med musiker lär man sig mer och mer. Jag brukar jämföra dirigentens roll med den fågel som flyger främst i ett flyttfågelsträck. Man kan inte gömma sig.

Rolf Martinsson har lite svårare att svara på vad som är gemensamt för de båda festivalkollegerna, men han tror att man kanske kan spåra en liknande öppenhet i uttrycket. Och en sak som bägge satsat på är virtuosa instrumentalister. För Rolf Martinsson har samarbetet med trumpetaren Håkan Hardenberg, som han skrivit konserten Bridge för, givit självförtroende.

- Håkan Hardenberger har varit min lokförare ut i Europa. Han hade från början ensamrätt på trumpetkonserten. Den har hittills spelats 42 gånger, och de 20 första framförandena var jag med. Det är fantastiskt att följa med till olika orkestrar på platser som Detroit, Berlin, London… Jag reser dit styckena visar vägen. Men att bli tagen på allvar som tonsättare är få förunnat. Det tog många år innan jag vågade tro på att detta var en inkomstkälla.

Antingen han skriver en konsert med solist eller ett stycke för orkester är den omsorgsfulla instrumentationen viktig för Rolf Martinsson.

- Det är också den parameter som är svårast att mäta. Om harmoni, melodik och rytm finns oerhört mycket skrivet. Det finns inte alls lika mycket om instrumentation och klangfärg. Att lägga den mosaik som ett orkesterpartitur består av, med kanske 40 stämmor, är något han finner stor glädje i. Det är fantastiskt hur hela verket passerar genom en pennspets!

Rolf Martinsson använder förstås dator också, men den kommer in i ett senare skede. Först skissar han en form att hänga upp sina idéer på. Färgpennor får ge olika färger åt accenter, dynamik, föredragsbeteckningar och spelart. Tonhöjden lägger han fast sent. Då gäller det att tänka på var skarvarna i rösten finns, både för sångare och instrumentalister. I en stor orkester finns oändliga möjligheter, med klangfärg från horn, oboe, flöjt, harpa…

- Det blir som en impressionistisk målning, fast det är en ljudbild. Där tycker jag om att vistas. Fast Rolf Martinsson hör inte ljudet från en orkester riktigt som de flesta andra. Han är helt döv på höger öra och har varit det hela livet, vilket gör att han har svårt att höra om ljud kommer från olika håll.

- Det har inte bara varit av ondo. Det har tvingat mig till fördjupning och jag har fått kompensera med överinlärning - så enormt mycket konserter jag har gått på!

Precis som Kimmo Hakola har Martinsson dragits till harmonier. Och få har vuxit upp under mer harmoniska omständigheter. Som barn var Rolf Martinsson omgiven av Sveriges populäraste stämsång och han var inte den enda i familjen som utbrast "Kära mor". Mamma Sonja var nämligen en av Göingeflickorna, tre musikaliska systrar från Boalt utanför Osby i Göinge, som hade ett otroligt genomslag i början på 60-talet, bland annat med just den låten. De sjöng ungefär som Andrews Sisters men hade en svensk repertoar av skillingtryck och visor, alltid klädda i folkdräkt.

- Det var en bra jordmån att växa upp i. Mamma och hennes systrar lade stämmorna själva där hemma och spelade ackord­instrument som gitarr och cittra.

Martinsson har nu komponerat 110 verk, varav han bedömer 25 som gångbara med chans att bli repertoarverk. I dag känns det som om han har kommit till en vändpunkt.

- Ju mer jag arbetade, desto mer kunde jag blicka tillbaka och citera mig själv. Nu har jag ett behov av att sammanfatta, lämna något helt bakom mig. Jag är på väg till en annan klangvärld, och jag vet inte om den är mer eller mindre tonal. Med Dreams från 1995 kom jag ut som tonalist, och det var en enorm befrielse! Mina senaste verk är de mest tonala, men jag har annat i mig också. Vi får se vad det blir.